R.I.P mobil
Hallå i stugorna. Har läst era inlägg och det är ju kul att alla är så lyckliga och kära. Jag unnar dig verkligen det, A för du har ju väntat så länge på det. Men som sagt; den som väntar på något gott väntar aldrig för länge. Och det verkar ju stämma i det här fallet, eller hur?
Det är väl bara för mig att vänta lite till...
Nä men vad gör jag då? Tittar ut genom fönstret och ser regnet ösa ner.. inte kul. Jag hoppas att det blir fint tills måndag när jag och A ska cykla till badet. Det är ju så bra nu att vi bara kan ta cykelbanan åt varsitt håll och mötas på mitten:)
Igår fick jag säga hejdå till min nya mobil, mina nya solglasögon(inklusive fodralet), en väska plus att lite andra grejer har blivit trasiga men ialla fall går att använda. Varför då?
Det var faktiskt ett helt sjukt händelseförlopp. Jag hade cyklat till träningen. Mina syskon var också på tränigen men skulle få skjuts hem av pappa. jag fick inte plats med min cykel så jag skulle cykla hem. men då frågade jag om inte de kunde ta med min väska i bilen, för jag hade varit i stan och shoppat så jag hade så himla mycket saker med mig. det hade varit skönt att slippa cykla med allt det.
Visst, Patric tog väskan och gick de 100 meter som var kvar till parkeringen där pappa skulle hämta dem. Jag cyklade hem.
Jag kom hem först och fick till och med vänta ett tag innan de andra dök upp. Det var Madde som hade övningskört hem. (Hon har precis börjat, det här var kanske femte gången)
"Kan jag få min väska" sa jag.
"Aaa madde, ge henne väskan", sa patric.
"Men det var ju du som tog väskan"
"Jag!! nej jag tog inte den"
Det visade sig att ingen hade tagit in min väska i bilen, och när mamma och patric körde tillbaka för att hämta den så var den ÖVERKÖRD!! med största sanorlikhet av dem själva, eftersom det var madde som kört hade de inte reagerat på att det var hackigt och knöligt i starten.
Gissa om jag är sur nu!!! Jag som tyckte så mycket om min telefon också. och alla andra sakerna också för den delen. Bajs.
Min vanliga tur...
L
Det är väl bara för mig att vänta lite till...
Nä men vad gör jag då? Tittar ut genom fönstret och ser regnet ösa ner.. inte kul. Jag hoppas att det blir fint tills måndag när jag och A ska cykla till badet. Det är ju så bra nu att vi bara kan ta cykelbanan åt varsitt håll och mötas på mitten:)
Igår fick jag säga hejdå till min nya mobil, mina nya solglasögon(inklusive fodralet), en väska plus att lite andra grejer har blivit trasiga men ialla fall går att använda. Varför då?
Det var faktiskt ett helt sjukt händelseförlopp. Jag hade cyklat till träningen. Mina syskon var också på tränigen men skulle få skjuts hem av pappa. jag fick inte plats med min cykel så jag skulle cykla hem. men då frågade jag om inte de kunde ta med min väska i bilen, för jag hade varit i stan och shoppat så jag hade så himla mycket saker med mig. det hade varit skönt att slippa cykla med allt det.
Visst, Patric tog väskan och gick de 100 meter som var kvar till parkeringen där pappa skulle hämta dem. Jag cyklade hem.
Jag kom hem först och fick till och med vänta ett tag innan de andra dök upp. Det var Madde som hade övningskört hem. (Hon har precis börjat, det här var kanske femte gången)
"Kan jag få min väska" sa jag.
"Aaa madde, ge henne väskan", sa patric.
"Men det var ju du som tog väskan"
"Jag!! nej jag tog inte den"
Det visade sig att ingen hade tagit in min väska i bilen, och när mamma och patric körde tillbaka för att hämta den så var den ÖVERKÖRD!! med största sanorlikhet av dem själva, eftersom det var madde som kört hade de inte reagerat på att det var hackigt och knöligt i starten.
Gissa om jag är sur nu!!! Jag som tyckte så mycket om min telefon också. och alla andra sakerna också för den delen. Bajs.
Min vanliga tur...
L
Kommentarer
Trackback
